Efter 4 dagar här på Bali så har jag äntligen börjat acklimatisera mig. Men det är fortfarande bra svettigt. Nu tänker jag dock inte låta som en typisk svensk som ska gnälla att det är varmt. Dock finner jag det lite lustigt att jag åkte från ett varmt land till ett annat, men jag hade lika gärna åkt hemifrån Sverige. Temperaturen här är ligger strax över 30 sträcket, men när solen tittar fram så blir det riktigt hett. På natten är det strax under 30 grader.
Jag bor som sagt i ”staden” Kuta, eller området vad man nu ska kalla det. Och ger man det ett par dagar så är det ett helt okej ställe. Dock är det extremt turistigt, vilket klart har sina negativa effekter, men om man ser förbi det så är det ett skönt ställe att vara på. Stranden är najs och lika så surfingen, så det är precis vad jag har längtat efter.
Bali eller rättare sagt Kuta är relativt billigt, speciellt om man jämför med Australien. Jag betalar som sagt runt hundringen för rummet (bubbelrum) jag bor i. Maten på restaurangerna ligger på mellan 20 till 50kr beroende på vart man käkar. En flaska öl kostar mellan 14 till 24kr och en flaska vatten 3kr.
Av vad jag har testat så länge så är den indonesiska maten helt okej här, mycket ris och havsdjur. Mycket ”Fried rice” i form av Nasi Goreng, men det är väldigt got och billigt (runt 20kr för en stor portion). Dock så älskar jag asiatisk mat och har verkligen sett fram emot det. Är så glad att jag slipper Aussie BBQ. Det är iof inge fel på den, mycket kött osv men det är helt smak löst. Älskar när maten smakar något och här använder de faktiskt färska grönsaker och kryddor. Förstår inte varför man åker hit och sen går och äter på Macdonalds eller KFC, vilket slöseri.
Har ännu inte lyckats boka något att göra här då jag har nöjt mig med att ligga på stranden eller att surfa. Men något skoj ska man väl lyckas göra här, vill framför allt dyka igen.
Det har varit lite molnigt de senaste dagarna här så jag har inte tagit fram och rastat kameran än, ska göra et så fort det blir en klar dag, men här kommer två bilder på Kuta Beach.
Chips!
Efter i stort 24h på resande fot lyckades jag ta mig till Indonesien och Bali tillslut. De senaste 8 månaderna så har jag flugit en del, både inom och till och från Australien. Och för det mesta har det inte varit några problem, utom små saker, så som att personerna bakom check-in disken har tittat surt på en för att väskan har vägt lite mycket eller att jag har blivit utvald på måfå för extra säkerhetskontroller . Men som sagt inga problem.
Men denna gång kom jag inte undan Murphys lag… Jag har ju som sagt en axelremsväska där jag har allt av värde, så som min dator, kamera osv. Och det har inte varit några problem att ta det som handbagage förut, även om jag kan hålla med om att väskan ser stor ut. Och det tyckte ju självklart tjejen bakom disken också och mer eller mindre krävde att den skulle checkas in. Det blev en riktigt lång diskussion kan jag berätta och det slutade med iaf att hennes chef kom ut och mätte väskan. Gissa vem som hade rätt (JAG!) Men det var en jävla tur att hon inte vägde väskan för den väger bra mycket mer än 7kg…
Vidare på historien, alla som är ute och flyger vet ju att tack vare kära USA så måste allt scannas och kollas och scannas och kollas 100 gånger innan man kommer till Gaten. Återigen så har jag aldrig haft några problem med mitt handbagage förutom i Brisbanes säkerhets kontroller. Tror min väska åkte 10 gånger fram och tillbaka i röntgenmaskinen, smart som man är så tänkte jag lite för högt för mig själv och la kommentaren att allt innehåll kommer lysa i mörkret om den åker igenom maskinen igen. Vilket så klart inte uppskattades av torrbollarna till säkerhetsvakter och väskan åkte ett par gånger till igenom maskinen… suck…
Från Brisbane till Perth tog det 5½h att flyga och sen hade jag 6h väntetid innan mitt plan till Bali. Eftersom det strulade så mycket i Brisbane såg jag till att vara i god tid igenom säkerhetskontrollerna och den här gången kom väskan igenom utan problem, som vanligt. Dock fastnade jag… Bakom disken på tullens immigrationsdel satt en riktigt trött tant. Så stämplade passen mest på rutin vid det här laget. Jag som precis flugit inrikes hade helt glömt bort att jag måste fylla i en liten grön lapp för att få lämna Australien. Att bara langa fram passet utan den lappen fick henne att vakna till och det blev ett jävla liv i luckan. En stund senare när jag väl fyllt i lappen och lämnar fram passet igen så upptäcker hon att jag inte är Australiensare och hon kräver då att se mitt visum, jag ger henne mitt Australien VISA som jag trodde hon menade, men det gjorde hon så klart inte och vi fick en favorit i repris… en lång diskussion om visum för Indonesien blev det och efter en timmes argumenterande kollade de äntligen upp det, och gissa vem som hade rätt igen!
Från Perth var det en ny flygning på drygt 5h till Bali. Jag landade strax efter 11 på kvällen. Jag lämnade flygplatsen vid 1 på natten! Dom var inte snabba på att plocka fram visum kan jag ju säga…
Trött som jag var gjorde jag ju självklart dundertabben och var en alldeles för snäll turist. Två pajsare kom fram och hjälpte mig bära väskan samt visa mig till Taxi hållplatsen. Fan vad snällt tänkte jag, riktigt trevliga killar… ända tills jag skulle ha tillbaka väskan, det blev 200kr var till idioterna… Jag fick tag i en taxi och bad om att få bli körd till ett billigt hotell, ajo tjena det hände ju… hotellet blev 500kr och arslet till taxi chaufför skulle ha ytterligare 100kr för resan trotts att jag betalade på flygplatsen.
Bra start på Asien! Woho!
Jag mig för att gå upp tidigt och leta efter ett nytt boende, för jag tänker inte punga ut 500kr natten för boende bara för att de saknar hostell på denna ö. Efter går dagens upplevelser var jag väldigt skeptiskt till balineserna. Dom skulle sälja sin egna mamma för att tjäna en hacka. Vart man en går här så ropar dem efter en, vill skaka hand och bara ”visa”. Vanligt vis brukar jag hälsa tillbaka om de ropar men nu var jag så trött på dem redan (droppen som bägaren att fullständigt svämma över var ju när jag faktiskt stanna och började prata och fråga lite frågor med en grabb på gatan, efter våran korta konversation så sträcker han fram handen och ska ha pengar för upplysningen han gett mig, vilket skämt, han fick dock inga pengar).
Men iaf tillslut hittade jag ett hotell i en liten gränd, i södra delen av Kuta. Var skeptisk först, men rummet var helt okej och priset var bra strax över hundringen natten och då ingår frukost. Så det var ju taget. För att göra en jämförelse med Australien , så kostar detta boende mig 15 dollar natten. Hade detta varit Aussie så hade jag bott i ett 16bädsrum.
Resten av dagen spenderade jag med att knata runt på stan och ligga på stranden. Som för övrigt ligger 2min från Hotellet, inte helt fel!
Chips!
Detta är ett sånt här maraton inlägg igen… bara för att varna er.
Efter drygt 8 månader så är det dags att säga farväl till Australien. Tanken var ju från första början att jag skulle stanna här i ett år, och använda hela mitt Working/Holiday VISA, men efter 8 månader känner jag att jag har fått mer än nog av Australien. Inget negativt menat med de, men jag känner att jag har nu sett och gjort det jag velat och att spendera de sisat 4 månaderna här ”bara för att” är inte riktigt vad jag vill. En kort sammanfattning av vad jag har gjort och vart jag har varit.
Jag började i Sydney, gjorde en surfresa upp till Byron bay, från Byron Bay tillbaka till Sydney. Spenderade Jul och nyår i Sydney. Från Sydney åkte jag ner till Melbourne. I Melbourne såg jag ”The Great Ocean Road” samt Australian Open, vidare från Melborne flög jag till Nya Zeeland och där hoppade jag på Kiwi-bussen i 6 veckor. Efter Nya Zeeland blev det sol och blåst på Fiji. Efter mini-semestern på Fiji flög jag tillbaka till Sydney för ett par dagar för att sen ta mig hela vägen till andra sidan Australien och Perth. Jag höll mig i Perth i cirkus en månad och såg bland annat Red Bull Air Race innan jag flög tillbaka till Östkusten och Cairns. I Cairns blev det dykning för hela slanten på Stora Barriärrevet! Sen har jag nu jobbat mig ner längst östkusten till Brisbane. Det började med Mission Beach, sen Magnetic island, vidare till Airlie Beach och Whitsundays, tillbaka på torra land for jag vidare till Agnes Waters och Town of 1770. Därifrån hoppade jag på bussen igen ner till Rainbow Beach och Fraser Island. Efter att lekt klart i den stora sandlådan blev det vidare till Noosa och Steve Irwins Australia Zoo. Från Noosa hoppade jag på Grey Hound bussen för sista gången och tog mig ner till Brisbane!
Och vad tycker jag då om den här delen av världen? Australien är stort, dyrt och underutvecklat, Nya Zeeland är allt Australien inte är och mer där till, Fiji är paradiset på jorden.
Missförstå mig inte fel nu Australien är ett häftigt land och definitivt värt ett besök, men när det kommer till kritan så är det inte riktigt värt att spendera ett år här om man nu inte absolut vill jobba ett skit jobb för minimum lön och sänka sin standard till gräsrots nivå. Det finns ju en hel del saker att se och göra här i Australien, men detta ”land” är alldels för stort för att man ska ha råd eller för den delen ork att göra allt. Om man missar att göra östkusten så har man definitivt åkt till fel ställe, men missar man att se den där jätte stenen (Ayers Rock) mitt ute i ingen stans eller västkusten så är det inte hela världen.
En annan sak med Australien (och detta är min personliga åsikt) är att det är ett väldigt komplicerat land. Och det utöver att de kör på felsida av vägen, inte har Ketchup eller vet hur man lagar en korv med bröd.
Det finns lagar och regler för precis allt och varje lag eller regel har ett tillhörande bötesbelopp och Australiensiska farbror blå har verkligen noll tolerans, vilket skapar en enorm irritation. Så kommer man hit som Europé och tror att man kan köra efter gamla vanor (trotts att det är européer som befolkat landet Down Under) så är det bara att glömma. Hela systemet här i Australien fördummar invånarna och agerar mamma åt befolkningen så att de slipper ta handom sig själva, farbror staten gör det åt dem.
Varför åker man då till Australien? Mitt svar på den frågan är för att träffa människor, för det gör man, en hel jävla massa. Och alla typer, förutom australiensare. Antalet australiensare som jag har träffat under mina 6 månader här kan du räkna på en hand. Men som sagt man träffar mycket olika typer av människor och det är verkligen lätt att träffa människor. För i slut ändan sitter alla backpackers i samma båt och eftersom vi alla kommer från olika länder, så är det en minimal risk för fördomar och andra konversations och humörs dödare. Det jag tror jag kommer sakna absolut mest med Australien och resa för den delen när jag väl kommer hem är alla spontana människor. Här krävs det inte många anledningar att göra något om det så gäller att åka till stranden, ta en fika, sitta på en uteservering eller dricka (det vidriga) goon (lådvin). Och man blir förvånad över hur varje gång alla dessa spontana stunder utvecklas till att bli de bästa och det roligaste. Medans om man hade varit hemma så hade en av dessa saker krävt minst en veckas planerande och när det väl kom till det utsatta datumet så jobbar man stenhårt för få ut så mycket som möjligt med den tiden man hade bestämt att göra något med.
Sydney!
Nyår!
Melbourne
Stora Barriärrevet
Fraser Island
Lake Mackenzie
Dock ska man ha i åtanke att det finns en hel del backpackers här i Australien. Till exempel så finns det 2 miljoner(!) tyska backpackers här och det utgör 10% av totalbefolkningen! Så även om australiensarna är grymt snälla och ett jätte vänligt folk så uppstår ända en ”vi” och ”dom” känsla.
Några absoluta höjd punkter med Australien är:
- Sydney (för et par dagar, stanna inte för länge!)
- Byron Bay
- Surfing!
- Stora Barriärrevet
- Whitsundays
- Fraser Island
- Melbourne
- The great Ocean Road
Imorgon (måndag) reser jag som sagt till Bali och syd östra Asien. Men först måste jag flyga tillbaka till västkusten och Perth för att byta plan. Jag är framme någon gång vid 23 tiden på kvällen vilket betyder att jag kommer spendera hela dagen i luften eller på flyg platsen, kul…
Dock ser jag fram emot Bali och resten av Asien då jag har hör mycket bra saker där ifrån och fått mycket tips på vad jag ska göra och vart jag ska åka.
Så nästa inlägg skriver jag från en annan del av jorden!
Chips!
Då solen äntligen ville titta fram idag, så passade jag på att ta en liten sväng på stan och kolla in Brisbane. Brisbane som är Queenslands ”huvudstad” och den största staden i ett Sub-tropiskt klimat (ingen aning om det stämmer med det är vad jag blivit sagd att den är). Brisbane ska väl försöka vara Australiens ”nöjes” stad allts Las Vegas fast på australiensiskt vis.
Dock ser jag inga som helst likheter med Las Vegas och vad som klassas som nöje här har jag nog missat. Utan jag måste nog hålla med en allmänna opinionen om att Brisbane är en ganska tråkig stad och precis som de andra stor städerna här i Australien.
Reser man öst kusten är det dock helt klart värt att stanna till i Brisbane, framför allt för att det just är en stor stad. Det kanske inte händer jätte mycket men det händer betydligt mer här än i de små hålorna man stannar till vid på vägen ner.
Är man i Brisbane kan jag starkt rekommendera att man bokar in sig på Bunk hostel. Det måste vara Australiens överlag bästa hostel. Det är relativt billigt, jävligt fräscht och skön atmosfär. Jag bor just nu i ett 16 beds rum men det känns som att det är ett 4 beds, vilket gör att det faktiskt går att sova i rimlig tid om man så skulle önska.
Annars har det inte hänt så mycket de senaste dagarna, då vädret varit kasst har jag ägnat tiden åt att göra dom där super roliga sysslorna som att tvätta och rensa väskan. Dock har det varit välbehövligt. Min väska är (var) knökfull, den vägde lätt över 25kg. Blev att skicka hem ett stort paket igen med massa skit.
Så nu är det bara 4 dagar kvar innan jag drar till Bali!
Chips!
